Har läst igenom mina inlägg från mars månad. Det blev inga 100 dagar men väl en månad. Mer än jag nånsin klarat förut.

Anledningen till att jag läste var att jag är där igen. Kristallsjukan. Godartad lägesyrsel. Helt ofarligt men sjukt otäckt, jobbigt och uttröttande både fysiskt och psykiskt.

Den här gången var inte uppvaknandet riktigt lika plågsamt som sist. Jag kände redan i lördags när jag lade mig att det var nåt på gång. Nåt som inte stämde. Men den här gången tog jag mig upp ur sängen själv. Det tog iofs 40 min men upp kom jag. Sedan dess har det varit lite si och så med fröken Bergh. Kroppen känns ständigt ostadig. Jag gör mitt allra bästaste för att röra på mig så mycket det bara går. Men det går inte så mycket. Bara korta stunder. Sen måste jag vila. Sitta ner. Inte ligga, det gör det bara värre.

När ska jag egentligen få känna mig frisk? När ska jag kunna koppla av och känna att läget är någorlunda under kontroll?

När ska jag få leva som jag vill?

Advertisements